Skantzen Tidningen

SkantzenTidningen skickas ut till medlemmarna ett par gånger per år. Tidningen började ges ut år 2000 och innehåller program och annan föreningsinformation blandat med diverse artiklar med anknytning till Hallstahammar och socknarna Svedvi och Berg förr och nu.

Alla, medlemmar och andra, som vill dela med sig av gamla minnen från till exempel barndom och arbetsliv är välkomna att bidra till tidningen. Gamla behöver inte betyda urgamla, även det som hände på 60-talet är historia. Vi hjälper gärna till att skriva om det behövs. Hör av er till föreningen!
Hämta gärna ett nummer av Skantzentidningen i pdf format

Föreningens historik

Våra socknar Svedvi och Berg
av David Lunde

Svedvi
Svedvi socken, i nordöstra delen av nuvarande Hallstahammars kommun, är rik på fornminnen från c:a 3000 f.Kr. och framåt. Kyrkan tros härstamma från 1200- eller möjligen början av 1300-talet och är antagligen byggd på en tidigare hednisk kultplats. Namnet Svedvi kan uttolkas som "offerplats för svedjefolket".

På hemmanet Hallsta vid Kolbäcksån i socknens västra kant anlades 1638 en kopparhammare, vilken räknas som ursprunget till Hallstahammars Bruk. Redan tio år tidigare hade Trångfors Bruk anlagts på andra sidan ån, en bit uppströms i vad som då var en smal remsa av Kolbäcks socken mellan ån och landsvägen norrut. Väster därom låg Berg socken.

På 1900-talet hade brukssamhället Hallstahammar växt upp tvärsöver de gamla sockengränserna. Det fanns de som bodde i Kolbäck, arbetade i Svedvi och hämtade vatten i Berg. 1939 bildades municipalsamhället Hallstahammar.

1943 överfördes Amsta och Vallby från Svedvi socken till Kolbäck socken i utbyte mot norra delen av Kolbäck. Det nya området bildade Hallstahammars köping. I samband härmed blev även församlingsnamnet Hallstahammar. 1955 invigdes den nya församlingskyrkan, S:t Lars, i centrala Hallstahammar.

Berg
Kyrkan i Berg kom till vid samma tid som Svedvi kyrka, kring år 1300, och även den kan vara byggd på en gammal kultplats. Intilliggande fornminnen tyder på detta. Mellan Berg och Hallstahammar ligger en plats med namnet Frössvi, alltså en kultplats helgad åt guden Frö eller Frej, men där har såvitt man känner till aldrig byggts någon kristen kyrka.

Socknen sammanslogs 1952 med Hallstahammars köping och sträckte sig tidigare längre norrut i form av ett större skogsområde som kort därefter överfördes till grannkommunen Sura.

1971 bildades nuvarande Hallstahammars kommun genom sammanslagning av köpingen med Kolbäcks kommun, som omfattade Kolbäck och Säby socknar.

Samtliga socknar i kommunen, jämte Sura och Ramnäs socknar i nuvarande Surahammars kommun, Munktorp och Rytterne, idag tillhörande Köping respektive Västerås ingick i Snevringe härad.

Hembygdsföreningen 1939 - 1999
av David Lunde

1939
En kommitté bestående av hembygdsintresserade personer samlas i Svedvi socken under ledning av kyrkoherde Per Rylander. Man enas om att försöka bilda en hembygdsförening.
20 augusti samma år håller man en hembygdsfest vid Svedvi kyrka, under vilken man värvar medlemmar till den nya föreningen. C:a 100 personer slöt upp i strålande solsken.
Det formella beslutet att bilda SVEDVI HEMBYGDSFÖRENING fattas. Den första styrelsen kom att bestå av:
PER RYLANDER ordförande
KNUT WÄRME vice ordförande
ALLE STERNER kassör
AUGUST BERGLÖW sekreterare
VERNER YTTERBERG vice sekreterare, arkivarie
samt ANNY EKVALL, GRETA INSULANDER och RUT HARVIG.

1940 - 1945
Årliga hembygdsfester hålls vid Svedvi kyrka.
Bland föreningens övriga verksamhet under de första åren märks möten med intressanta föreläsningar, cykelutflykter m.m. Man försöker bevara några gamla byggnader på kyrkbacken, vilket misslyckas (De revs 1961.), men bidrar till att återuppresa kullfallna stenar vid den gamla skeppssättningen i Årby. (De restes år 1967.)
Att aktivt driva en hembygdsförening utan en egen hembygdsgård visar sig emellertid vara svårt. Virket från en stuga, Eldsboda mangårdsbyggnad, som rivs för att ge plats åt bygget av Centralskolan, sedermera Eldsbodaskolan i Hallstahammar, skänks till föreningen för att återuppbyggas när man hittat en lämplig tomt.
Detta drar ut på tiden och virket ruttnar. Ej heller realiseras planer på hembygdsgård i den då ännu kvarstående flygelbyggnaden till gamla herrgården, som tidigare flyttats till Vallby Friluftsmuseum i Västerås. Man får dock löfte av dåvarande mekanikus för Strömsholms kanalbolag, kapten Folke Winbladh, att "så småningom" disponera lokaler i det fd värdshuset vid Skantzen. Så blev det ju också, men dit var det ännu trettio år.

1946
Styrelsen kan konstatera att föreningens verksamhet det senaste året varit så gott som nedlagd. Detta då intresset för föreningen är synnerligen litet och anslutningen låg. Man ser ingen ljusning och har inget förslag på hur man ska kunna ändra på det.

1963 - 1964
Ett allvarligt försök att dra igång föreningens verksamhet görs. Nu får man disponera det gamla, ännu kvarstående soldattorpet, kring vilket Hallstahammars Folkets Park en gång vuxit fram.
Det inreds med föremål som skänkts till föreningen, och tanken är att det ska hållas öppet i samband med arrangemang i Parken.
Emellertid visar det sig även nu vara omöjligt att få föreningen aktiv. Det sista mötet på många år hålls, under vilket man beslutar att lägga föreningen i malpåse. Kassören fortsätter dock troget att betala in årsavgiften till Västmanlands Fornminnesförening, och de mest hängivna medlemmarna hoppas fortfarande.

1974
Ett möte för hembygdsintresserade hålls på Hallstahammars bibliotek på initiativ av Thure Jadestig. Härvid beslutar man att återuppta Svedvi hembygdsförening under det gamla namnet.
Till ordförande väljs Ina Sjögren, hustru till mekanikus Karl-Erik Sjögren. Därmed finns goda förutsättningar att realisera de gamla planerna på museum och hembygdsgård vid Skantzen.
Alle Sterner och Algot Melin från den gamla föreningen överlämnar dess handlingar samt nycklarna till soldattorpet i Parken. Föremålen magasineras på Skantzen.

1975
Arbetet påbörjas med att röja lokaler och inventera föremål vid Skantzen.
På initiativ av Evert Gustafson anordnas "Industriminnesvandringar", vilka blivit en tradition som kommit att föras vidare av föreningens andre ordf. Olle Lindkvist.
Föreningen medverkar i ABF-utställningen "Hallstahammar under 1900-talet".

1976
Den 27 juni invigdes första etappen av KANALMUSEET SKANTZEN. Man började med verktygsmuseet i det fd spannmålsmagasinet samt två rum i kontorsbyggnaden.
Evert Gustafsons skrift "Guide bland Hallstahammars gamla industrier" utges i bokform av föreningen.
Man påbörjar inspelning på band av intervjuer med äldre hallstabor.

1978
Museet utökas med övervåningen på det f.d. värdshuset.
Här visas arbetarhem och skolmiljö från början av 1900-talet. De första åren visas också hjälpmedel för synskadade.

1979
En skalenlig fungerande slussmodell konstrueras för visning på museet.

1981
För första gången firas "Gammaldags Jul" med öppet hus och marknad på Skantzen.

1983
Kanalmuseet deltar i museitävling i Milano, dit man anmälts av Riksutställningar, mycket tack vare handikappanpassningen.

1984
"Hembygdens År" manifesteras med en fest på Skantzen den 11 augusti, i samarbete med Hallstahammars Folkdansgille och olika invandrarföreningar. En tradition och på sätt och vis ett återupptagande av hembygdsfesterna i föreningens barndom.

1985
Detta år ändras föreningens namn till "SVEDVI - BERG HEMBYGDSFÖRENING", då man sedan reorganiseringen även rekryterat medlemmar från Berg socken, som saknar egen hembygdsförening. Härigenom kommer alla de gamla sockennamnen i kommunen att vara representerade inom hembygdsrörelsen.

1986
Ina Sjögren lämnar ordförandeposten efter 12 år p.g.a. avflyttning från orten.

1987
Efter att makarna Sjögren flyttat från Skantzen disponerar föreningen även mekanikusbostaden, i vilken man öppnar kaffeservering.
För första gången anordnas "kulturdagar", då skolelever från åk 5 levandegör Skantzenområdet under ett par dagar.
Föreningens ordförande heter Olle Lindkvist, vilken så småningom även kommer att bli heltidsanställd föreståndare för Kanalmuseet.

1988
Tillsammans med kulturnämnden arrangeras "Sommar på Skantzen"-underhållning onsdagskvällar i juli månad. Detta återkommer varje år.

1990
Kanalbolagets f.d. arkivbyggnad vid Skantzen tas i bruk som kapell.
Trångfors gamla kraftstation tas ur bruk men kommer att bevaras och visas som museum genom föreningens försorg.

1991
Skantzens gamla brygghus och bagarstuga har renoverats. Tunnbrödsbakning blir därigenom en ny attraktion på området.

1992
Folklustspelet "På Kalle Västmans veranda" med Thore Skogman, Berit Bohm och Eva Bysing samt Boppen & hans gårdsmusikanter framförs under en vecka på Skantzen. Detta spel framförs under ytterligare sex somrar.

1994
Första etappen av Åsby Lantbruksmuseum, en vagnbod, invigs.
Från detta år disponeras också Skantzens gamla kuskbostad, som inreds likt en gammal bostad.

1995
Lantbruksmuseet utökas med brännvinsbränneri och redskapsbod.

1999
Ett nytt verktygsmuseum invigs. I en "nygammal" byggnad på Skantzen har lämplig miljö skapats för att på ett ändamålsenligt sätt visa och bevara de gamla redskapen från kanalens byggnad och ombyggnad.

2000
Gösta Lundblad ordförande. Barndagar på Åsby Lantbruk.
Skantzen-Tidningen.

2001
Christina Holsten ordförande. Arbete med skolorna och gymnasiet.

2002
Björsbo skola. Kulturvecka högstadiet.
Verksamhetsberättelse i pdf format.

2003
Teknikparken invigs.
Webbplatsen, under egen domänadress, skapades.

2004
Samarbete med ”VestmannaArvet”.

2006
2006 Leif Iwarsson ny ordförande. Arbetsgrupper med ansvariga bildades, bla påbörjades vård av Björsbo skola.
Christina Holsten blir kvar som verksamhetsledare.

2008
Anders Geidemark ny ordförande.