|
|
Styrelsen
2008
fr v David Lunde, Gunnel Ekvall, Ann Fröjdman, Anders Geidemark,
Agneta Björs,
Daniel Sköld, Iris Norlin, Anders Pers, Gunnel Tartu, Margaretha
Juhlin och Inger Eriksson.
Ej med på bilden: Gunnel Nordqvist och Göran Westman
Carl Johan Perssons världsur

Fredagen den 16 mars 2007 samlades barnbarn med respektive
och barnbarnsbarn till C. J. Persson, uppfinnare och
anställd på Bulten i Hallstahammar i början
på förra seklet. Släkten överlämnade
denna eftermiddag till Svedvi Berg hembygdsförening
sin farfar/morfars märkliga klocka som syns på
bilden.
I Bult-pressen, tidning för anställda inom
Bultkoncernen, fanns följande artikel att läsa
i september 1959:
”Bultare
tillverkade världsur
Vid en basar, anordnad av Bultfabrikens Arbetareförening
i Bultlokalen år 1915, återfanns bland alla
”nöjen” såsom pilkastning, peka
rätt, metdamm för barnen osv, en attraktion,
ny för den basaren. Bakom en presenning visades
för en avgift av 10 öre en klocka, inte en
vanlig klocka utan en mycket ovanlig. Detta ur var tillverkat
av dåvarande maskinist C. J. Persson vid Bultens
kraftstation. ”Världsuret” visade förutom
tiden även vad klockan var i andra länder
samt datum, veckodag och år. Överst på
uret fanns en jordglob, som gick att ett varv runt en
stålkula föreställande solen. Globen
rörde sig naturligtvis ett varv runt ”solen”
på ett år. Vår drabant månen
saknades inte heller på uret. Den gick sin bana
runt jordgloben på tjugonio dygn och därmed
kunde man kontrollera månens ny och nedan.
Vidare var det en karta föreställande zodiakeln
med alla stjärnbilder tydligt inritade. Detta för
att också naturtroget kunna avläsa i vilken
stjärnbild jorden befann sig i. Med lätthet
kunde man avläsa höst- och vårdagjämningen
på klockan. Allt detta gick automatiskt med fjäderverk.
Det var för
oss barn, som stod och tittade på, spännande,
medan C.J. Persson förevisade sitt verk. Han pratade
hela tiden om hur klockan fungerade, om planeter och
stjärnhimmel. Detta var något som vi tidigare
aldrig hört och som kom oss att få en liten
inblick i det stora universum, som omger oss. Persson
tillverkade även en klocka som var märklig
så till vida att urverket är placerat i timvisaren.
På detta sätt håller klockan tiden
rätt genom sin gång.
För dessa sinnrikt konstruerade ur fick C.J. Persson
hedersdiplom vid en industri- och hantverksutställning
i Västerås år 1929, en utmärkelse
som han var mycket stolt över.
C.J. Persson,
som var född vid Garphytte bruk år 1867,
kom till Hallstahammar 1891 och till Bulten 1906.
Av de ”uppfinningar” och förbättringar,
som C.J. Persson på sin tid gjorde vid Bulten,
finns fortfarande detaljer kvar, som tjänstgör
ännu i dag. De långa nattskiftena vid kraftstationen
gjorde väl att det fanns gott om tid att tänka
och begrunda saker och ting. Men det var inte bara ”trevligt”
med en nyhet som kom från C.J. Persson. Han ”införde”
t. ex. ringklockor på avdelningarna, vid arbetets
början, middag och arbetets slut. Det hade tidigare
ej funnits någon bestämd signal. De anställda
gick var och en efter sin klocka. Nu fick ingen gå
ifrån avdelningarna, förrän ringklockan
centralt ringt från en knapp vid porten. Detta
nya ”påfund”, som det sades, var ej
populärt från de anställdas sida, vilket
C.J. Persson fick höra mer än en gång.”
Klockan finns idag att
beskåda i Mekanikushuset på Skantzen. Efter
ca 100 år är klockan i mycket gott skick
och i stort sett allt fungerar fortfarande.
Svedvi Berg hembygdsförening
framför ett stort tack till C.J. Perssons efterlevande
och kommer att vårda dyrgripen ömt!
Leif Iwarsson
Ordförande
|
Carl E. Petterssons godisautomat

En alldeles speciell
attraktion kommer att visas för första gången
den 5 maj 2007!
Det är en gammal godisautomat som fanns utanför
Carl E. Petterssons huvudaffär i Tomtebo under
40-50-talen. Automaten har 44 fack med godis för
25 öre och 22 fack med godis för 10 öre.
25-öringar kan köpas för 5kr/st och i
facken finns idag godis för ungefär denna
summa. 10-öringar kan köpas för 2 eller
3 kr/st o man får då godis för ca motsvarande
belopp.
Vår anställde Leif Bergström har reparerat
godisautomaten under vintern, så alla glas är
isatta igen och belysning finns i varje ruta.
Automaten är uppställd
i Kanalmuseet.
När Carl E. Petterssons
gamla filialbutik skulle rivas för Lidl-bygget
för något år sen, erbjöds Hembygdsföreningen
att ta hand om automaten. Det var Yvon Pettersson, hyresgäst
i huset sen många år, som tagit sig an en
del gamla saker som fanns förvarade på vinden.
Yvon berättar att han mycket väl minns automaten
i Tomtebo:
- När
jag var grabb fanns inte så många nöjen
i Hallsta, säger Yvon. Det var bio o sen godisautomaten
vid Calles. Det fanns också en automat vid konditoriet
Kringlan, som låg mellan Sko-Karlssons affär
och bensin-o taxistationen. Den tror jag var gul, men
mindre än Calle Petterssons. Mitt emot bensinsinmacken
fanns ju också Hultins kiosk, där man kunde
handla för någon 25-öring ibland. Nya
konditoriet fanns ju också bredvid Calle Pettersson
affär. Så minns jag att på trottoaren
framför Calle Petterssons affär stod Josef
Grandell på kvällarna o sålde korv.
Framåt nattkröken rullade han in korvståndet
bakom affären. Det var innan Grandell flyttade
över gatan med sin korvkiosk till Knektbacken.
Men bäst
var Calle Pettersson godisautomat! Det blir en fröjd
att besöka Kanalmuseet den 5 maj och återuppleva
gamla minnen, slutar Yvon!
|
Järnhandeln i Hallstahammar
Hallstahammars centrum
var fram till mitten av 1900-talet beläget efter
Köpmangatan vid Knektbacken.
Gatan har sedan bytt namn ett antal gånger. En
tid fick den gamla gatan heta Nygatan. Nu heter den
emellertid Skolgatan.
Omkring 1908 startade
en köpman Arvid Sörlin järnhandel i lokaler
på Köpmangatan.
1910 övertogs rörelsen av Lars Malcolm Alenius.
1922 flyttade Alenius sin järnaffär till ett
större, nyuppfört hus i karolinerstil efter
samma gata. De äldre lokalerna övertogs av
skomagasinet Oscaria.
Lars Malcolm Alenius avled 1928 vid 56 års ålder
och hans maka Svea övertog driften av företaget.
Fru Svea Alenius hade järnhandeln kvar till 1949.
Hon var då 65 år.
Köpmannen Fred
Askmo övertog järnhandeln 1949 och drev den
i 30 år fram till 1979.
Tre anställda, Sven Foxell, Silje Jarefalk och
Olle Tilja övertog 1979 Fred Askmos järnhandel.
1986 brann den intilliggande
lagerlokalen. Branden blev den tändande gnistan
till nybygget vid Hammartorget.
I slutet av maj 1987 påbörjades arbetet och
då först med rivning av den gamla godtemplarlokalen.
Redan den 29 november samma år invigdes den nya
affären. Man hade då också gjort en
fusion med Järncentralen på Parkgatan, en
järnhandel från 1950- talet
Trion, Sven,Silje och
Olle, drev järnhandeln i 20 år.
Den första augusti 1999 övertogs den av nuvarande
ägaren Thomas Svensson.
Hallstahammar i december
2003
Sammanställt av Kurt Larsson

Järnhandel 1922 - 1987

Den rivna godtemplarlokalen
|
|